Det rullar på

Min väderprognos applikation i Firefox säger mig att det just nu är soligt och 1 plusgrad ute. Ni vet vad det betyder... Perfekt skidväder. På med klistret, packa ner en termos nybryggt kaffe i ryggsäcken och glid ut...

Det är vad man borde göra. I stället sitter man på jobbets dator, som t.o.m. är tråkigare än den där hemma. Det finns dock ljuspunkter... Vi har fått ett nytt projekt att jobba med.

IP-kommunikation i all ära (vanligtvis jobbar jag med ett projekt för företaget Verizon Business), det är kul att få läsa om något annat ibland. Det nya projektet är för företaget Better Place, som vill utveckla ett system med el-tankstationer, som ska göra elbilar konkurrenskraftiga. Det är kul att någon gång få vara på den ljusa sidan, och inte bara ha kunder som US Army, Kinas Olympiska kommité m.fl...

Men utan IP-kommunkation skulle mitrt liv vara en omöjlighet. Jag skulle inte ha varit tillsammans med Anna om det inte var för Skype. Och jag skulle inte bo utomland som jag inte kunde tala meddem där hemma ganska gratis ganska ofta. Mend et finns ju roligare saker att läsa om.

Beroende

Jag hade precis en tré interesant diskussion med en kollega vid kaffemaskinen, om kaffe och beroende. Han sade att han inte drack kaffe annat när han var mycket trött. "all these things that can get you addicted, I try to keep them low. I only use them when I need them"

Jag stod handfallen inför sanningen... Kunde inte säga nångting annat än "It is correct".

Ålder

För att roa mig på kontoret har jag skaffat ett s.k. Stuble Upon- konto. Det lovar att hitta det bästa på internet åt dig, och slumpar fram sidor inom de kategorier du valt. Nästan alla är amerikanska, och det mesta är om ateism, kristendom eller Barack Obama.

Alldeles nyss serverades jag det mest deprimerade man kan tänka sig... en sida där du matar in en given ålder, och som svar berättar den vad ndra människor åstadkommit i denna ålder. (Du hittar den här) Mozart började komponera när han var fyra, Benjamin Franklin blev journalist när han var femton och ni vet... det känn som att det mesta i världen gjordes av människor som var mycket yngre än man själv är.

Ett avgörande ögonblick i denna insikt var Fotbolls-VM i Frankrike 1998. Skärmen var full med stjärnor som var yngre än en själv, och man insåg att man inte skulle bli fotbollsproffs. När man vände sig till litteraturen insåg man med hjärtat i halsen att Rimbaud hade hunnit avsluta ett inflytelserikt författarskap innan han fyllt tjugo.

Det intressanta med siten jag serverades är att om man söker på andra åldrar, visar det sig att trettiofemåringar eller 55-åringar gjort lika mycket i världshistorien som 20åringarna... En 35-årig Robert Louise Stevenson skrev Dr. Jekyll och Mr. Hyde och Picasso målade Guernica när han var 55...

Betryggande. Jag häller upp en kopp kaffe , lutar mig tillbaks och lämnar världslitteraturscenen tills i morgon....



----------------
Now playing: Håkan Hellström - Flyg Du Lilla Fjäril
via FoxyTunes

Torka

Kaffet... I sin egenskap av blodet i det samhällets ådror och smörjmedel som gör att människors relationer inte behöver haverera mer än ibland har det tidigare dykt upp i denna blogg... och kommer säkert att göra det igen.

Mitt företag (N.B där jag jobbar, inte som jag äger) har två fantastiska kaffemaskiner. en maler kaffet driekt från böna till kopp... den andra jobbbar med ett slags pre-packed kaffekudde som liknar portion- snus som man kör vattnet igenom för framställa ett högklassigt kaffe med angenämdoft och arom. Behöver jag påpeka att jag fastnat i mitt gamla beroende?

Nu strejkar båda två osannolikt nog, och en kille med grunge-skägg och shorts, en sån där 20 årig sprätt ni vet som får alldeles för mycket betalt för att han kan fixa nåt som andra människor behöver, typ toaletter, datorer eller kaffeautomater, är här och skruvar på dem. Behöver jag påpeka att han är min bäste vän på företaget?

Hoppas att hanblir färdig snart, för man kan känna hur stämningen blir mer lättretlig och morgontrött ju längre människor sitter utan kaffe. Vi fick dessutom nya koppar igår, med Företagets Nya Logotype på, och nu kan vi inteprova dem p.g.a. egensinniga apparater! Vilket århundrade lever vi i egentligen?

Men jösses... tänk när Jesus med skägget skruvat färdigt om en kvart... det kommer att vara en lång kö av strålande glada människor, skratt och skämt och en del av himmelriket... som i någon socialistisk propagandafilm: Ovan där liksom...

Java

Kaffe... det har blivit en sån issue. När hände det egentligen? Som jag minns det började jag dricka för att vara som folk, vara som alla andra, nu helt plötsligt dricker jag mest av alla runt omkring mig, och har fått den där rollen att försvara någonting onyttigt. Ni vet... den som rökare brukar få. Och på sätt och vis kan jag förstå hur rökare känner sig när de revolterar mot hälsostressen och säger herregud, något syndigt ska man väl få unna sig.

Här nere lever jag i skottelden mellan olika kaffekulturer. Dels den svenska där kaffet är tröst, samtalspartner och det som delar in tiden i arbete och fritid. Det är också den Bulgariska, som jag inte riktigt förstått än... På stan finns det kaffeautomater på trottorarerna (!) och folk sitter på kaféer när som helst. Men de verkar ändå dricka mindre än mig...

Den tredje kulturen jag dagligen konfronteras med är min chefs, straight out of I don´t know if it´s exactly California but you know, this healthy, modern, weight-aware vegetarian non white-thrash or kids from white -thrash families trying to not to be like their parents. Om ni inte vet ska jag förklara för er. När jag var i Indien hade jag en en veckas förälskelse i en amerikansk tjej, från något utbytes projekt som hette Dragon Project. Coolt namn, men när hon på allvar försökte hävda att marijuana är nyttigare än kaffe kände jag att det inte kunde bli något mellan oss. Men det gäller många amerikaner jag träffat - i TV-serierna dricker de massor av kaffe, men i verkligheten mineralvatten, och ibland De-Caf...

Är det inte typiskt egentligen... Vi svenskar, bokstavstroende protestanter som vi är, tar TV-serierna på allvar och härmar deras dryckesvanor medan amerikaner tänker på sin hälsa. Anyway, min chef förundras över att jag kan dricka mer än en kopp kaffe om dagen, men det kan jag.

Det är faktiskt en av nackdelarna med att jobba på kontor - man sitter framför datorn, blir trött men inte utsliten, och man kan ALLTID dricka en kopp kaffe till. Dåligt kaffe. Jag har faktiskt gått från dåligt till sämre - från Jacobs Gold till Matto Grosso frystorkat. Som jag sedan måste argumentera för att jag dricker inför en amerikan som tror att EU är ett land...

Nej, det går inte. Och jag kan inte låtsas att det är hälsosamt. Men för att citera min far: "kaffe är gift, men det är gött ändå", en frans som hans säkert skulle höra om alkohol många gånger senare i livet. Jag tror att lösningen ligger i att bli en gourmet. I stället för en halvliter Matto Grosso om dagen ska jag dricka gott kaffe två gångr - på morgonen, bryggt i den moccabryggare min flickvän gav mig i julklapp och som ger ett underbart kaffe, och en gång på eftermiddagen. Jag tänker smita från kontoret, jag vet precis vart, till ett fik där det bara sitter kvinnor som är äldre än 45 och man kan få gott kaffe och baklava för samma pris som en chokladkaka i suprmrketen. Ååå Dagny... kom hit och spill...

Vi ses där!
Läste förresten på DN att man snart kan spekulera i kaffe på börsen... sista chanen att bli rik?