Bröstim, bastu och bloggar

Ännu en dag med simning innan jobbet. De är definitivt de bästa. Idag gick jag upp mycket tidigt och gick direkt till bassängen. På så sätt fick jag tid till tio vändor bröstsim, att basta, och dessutom att äta frukost i cafeterian... En lyx man har råd med.

Intressant nog verkar det vara herrarnas i bassängen. Det var mindre folk idag (jag kom ung. 8 i stället för 9), och i stället för runda damer var det smärta simmare... jag ska undvika homoerotiska anspelningar som Fredrik åkare hävdar att det finns i Sherlock Holmes, men nog fanns det material till sådana...

Vad gäller datorn har jag öppnat ännu en blogg, dit jag ska lägga mina databekymmer. De blir nämligen fler och fler... men livet är ju mer än data. :) ZenSus heter den och återfinns här, för den intresserade.

Ikväll vankas det bio, i morgon har jag tagit ledigt för att åka upp i bergen. Ska bli mer än skönt att slippa alla datorer i några dagar. ;)

Ryggsim

I morse mötte jag arbetsplatsens stress med ett lite mer harmoniskt ansikte, som jag gör två dagar i veckan när jag kommer från bassängen. Vårt företag har en bonus-plan, och en ak man kan få i bonus för sin insats är ett månadskort till simbassängen. Klokt av företaget, sådana program är säkert ett av de bästa sätten att lugna ner det bulgariska arbetslivet som känneteckas av att företag värvar bjuder över varandra med lön för att få de bäst utbildade anställda. Visst är det bra med hög lön, men det är knappast det som mest behös. Bonussystemen bevarar (förhoppningsvis) värdefull know-how inom företaget, och kompenserar för en icke-existerande välfärd.

Men det är inte det man tänker på när man ligger i bassängen. Nej... man blundar, känner kroppen flyta, röra sig framåt. Varje simtag är ett nytt försök att göra rörelsen perfekt... PLASK! så simmar någon förbi som övar på fjärilsim. Eller min fots perfekta röreles stoppar bryskt mot någon annas axel. Det är ganska trångt i bassänngen nämligen.



När man åkte skidor minns jag att det alltid den som kom uppifrån backen som alltid hade ansvar för att inte köra på de längre ner... ganska logiskt. Något liknande gäller även mig, jag kan undvika att simma på de som simmar framför mig, men inte ha uppsikt bakåt samtidigt. Idag blev jag åsyna vittne till en duktig krock, där en kvinna i medelåldern ryggsimmade över en yngre kollega. Vem har ansvaret då, när man simmar ryggsim? Svårt att säga.

Jag njuter i varje fall. att behöva kryss mellan andra simmare höjer utmaningen, men belöningen blir desto större när man tar det där perfekta taget...