Havet...

En sådan bok... Det är sällan det händer, men trots allt... ibland får man en bok i händerna med kraft att förändra ens liv. Åtminstone att se på det från nya sidor, och att se nya sidor av sig själv. Sådana sidor som växt fram medan man tittade tillbaks på sitt förflutna, och sådana man glömde bort när man letade efter vägen framåt. Jag fick en sådan bok i händerna häromdagen...

Forbidden sea heter den, och är en översättning från bulgariskan av Blaga Dimitrovas 80-sidors dikt Забранено море. Den handlar om en kvinnas kamp med liv, död och sjukdom... mellan känslan av att dagarna ska fortsätta för alltid och den fruktansvärda insikten om att de en dag ska ta slut. Att vi inget kan göra... och at den enda friheten ligger i att leva trots detta... Att inte hålla fast i livet utan att flyta i det... som att lära sig simma som i ett hav.

Havet är en metafor för allt detta som kommer och går. Allt detta vi inte kan sluta älska, som dör utan att försvinna oss. Detta som gör så ont, men som ändå, trots allt, är det enda vi kan. Livet.

Inte minst handlar Forbiden sea om yttandefrihet, och om den existentiella sidan av varje människas rätt att fritt uttrycka sina tankar. Dimitrovas enda medel att simma i detta hav är hennes dikter, hennes ord. Om de är förbjudna kan hon inte andas. Boken publicerades, trots allt, i det kommunistiska Bulgarien 1977. Ingen kan förbjuda ett hav.

Länkar:
Här är länkar till Forbidden sea/Забранено море i svenska bibliotek:
http://libris.kb.se/showrecord.jsp?q=onr%3a450201&d=libris&n=1 (På bulgariska)
http://libris.kb.se/showrecord.jsp?q=onr%3a9179067&d=libris&n=1 (På engelska)

På svenska finns en samling osm heter Sin tyngdkrafts fånge:
http://libris.kb.se/showrecord.jsp?q=onr%3a7672677&d=libris&n=1